Dagens jävla låt
Of the Wand & The Moon - Sunspot ♥
Konstmuseum.
Igår ledde stegen även till konstmuseet, och tur att jag impulsivt bestämt mig för att ta med kameran just den dagen. Ber om ursäkta att några av bilderna har väldigt gulaktigt sken, men jag var trög och insåg inte att jag glömt ändra vitbalansen ifrån varit utomhus. :(
HÄR insåg jag att jag hade fel inställning. duuuh. trög desu desu deus. sdfasfqwfq
Tror jag fick med alla bilder ifrån konstskolans utställning...
Sedan kollade vi runt på Medeltidsutställningen som nyligen börjat (tror jag).
Meeen där var vi inte kvar så länge. Gick och kikade på Klara Kristalovas utställning istället. Såg även att Daglig Verksamhet hade en utställning, hade velat se men det var alldeles för mycket folk där.
etc tog inte kort på allt.
Maj under åren
Maj 2009
Jag hatade allt förutom punk musik, läste om Sid & Nancy, skrev långa uppsatser om hur miserabelt livet är och grät praktiskt taget hela tiden. Tror det var sista gången någonsin jag ärligt sade att jag skulle ge livet en chans...
Maj 2010
Lyssnade ständigt på Charta 77 - Snälla förklara, och önskade att någon kunde förklara. Hade dock en av mina bättre frisyrer, som jag funderat på att ta tillbaks flera gånger. Spelade tv-spel och tog inte så mycket kort faktiskt. Var dock miserabel. Herrejävlar, jag har verkligen ingen annan känsla hah.
Maj 2011
Vägde mer än någonsin och trodde jag redigerade bra, samt att mitt hår hade definitivt dålig kvalitet. Men på den bra sidan så bestod dagarna utav Mikan bandmöten samt utforskning utav en övergiven byggnad, att promenera hem, leka i diverse lekparker och försöka vara visual kei.
Maj 2012
Skaffade marsvin i slutet utav januari och här hade de blivit märkbart större. Var deppig precis som vanligt, och hade dålig närvaro i skolan. Färgade mitt vita hår rött och bestämde mig för att tamejfan ta och gå ned i vikt. Varför gör jag ens sådana här grejer? Jag har absolut ingenting att tillföra med de, och de fyller ingen funktion för någon annan eller mig själv.
Det är dags att acceptera misslyckande som ens kompanjon.
Sammanfattar dagen i lite bilder eftersom ord inte kan förklara en känsla som inte längre finns. Vandrat omkring i den hastigt anlända sommarvärmen och inte kunnat se på grund av ljus och inga solglasögon. Tagit somriga hoppbilder och ätit glass med gubbarna, samt varit på konstmuséet. Men de bilderna kommer någon annan dag.
Fick reda på att jag inte kommit in på konstskolan och när jag hörde det var jag fortfarande lugn om än litet letargisk, men inte längre. Eftersom jag inte kan ta motgångar så verkar en hel drös med piller att slå ut ens system som en bättre idé än att försöka mer. Jag är så trött på att försöka. Hade jag fått veta varför hade det känts bättre, nu känns det bara som ett bevis på att man visst är värdelös och andra tycker det med. Ja jag är töntig och nej jag kan inte hantera saker. Kanske blir nya Hitler ändå. Fast det slår slint och alla dör istället för segregation. Vore ju ganska bra ändå, människor är onödiga (inklusive mig själv så klart).
Osynliga handikapp är ifrån min synvinkel värre än de synliga på vissa delar. Dock har jag ju inget synligt så jag har ju knappast en objektiv syn. Om jag vore rullstolsbunden så är kommentarer jag fått likgiltiga med att folk skulle säga "nej det är inget fel på dig, du kan visst gå". Det som gör mest ont är nog att se andra klara av saker man själv inte gör. Går inte riktigt att förklara. Total alienation.
(I think I made you up inside my head.)
Trött och stressad. Men ändå tillräckligt oförmögen att koncentrera mig för att gå in här och delge denna information. Väntar på en reserverad bok ifrån biblioteket, men tills den kommer så mindes jag att jag aldrig läste klart Vinterviken eller Hicktown för jag kom av mig, så det får ske. Tomheten när man inte kan kasta sig in i böckernas värld.
"Var inte rädd, var stilla den skördens natt, då rösterna säger: "Din gräns är satt. Du också skall stillna bland de vakande trogna. Du också skall slå rot, och bli träd, och mogna."
Jag har tröttnat på att be om ursäkt för hur jag är
Ser fram emot: DEATHGAZE nya singel, The Last Of Us, lägenheter på Hokkaido,
Ser inte fram emot: Studenten, sommar, rutinförändringar, OCD, leva mera.
THERE IS NO FUTURE FOR THE WEAK
Som den okonstnärliga icke-begåvningen omfamnade jag igår kniven och målade med akryl på trä. Det blev kladdigt och inte vidare bra, men det var ändå överraskande roligt att måla med kniv. Nu måste jag försöka skriva poesi till ett fördjupningsarbete vars tidsfrist är imorgon... så innerligt jävla ont i huvudet bara.
When the sun hits
I mörkret famlar jag desperat efter något att röra; men det finns ingenting. Inte ens en viskning kan transportera sig fram i det oändliga tomrummet. De gamla träplankorna stänger mig inne, ty ingen dörr ut finnes. Andra dem ser inte fasaden som den egentligen är, och fönstren visar ut men inte in. Krafsande och naglar mot glas. Vi kanske hörs någon dag...
Reminiscens
♥ Jag önskar jag var samma person som för två år sedan, utan dessa tvångstankar som förstör allt.
Cousins of the antichrist
REFUGEE
Let's die tonight
Before I am drunk again:
God damn the sun
God damn the sun
God damn anyone
That says a kind word
God damn the sun
God damn the sun
God damn the light it shines
And this world it shows
God damn the sun...
craSH
Hahahahahahaha Nikooo :(((
ALLURE -SPOT-
Gah så pepp ♥
I see nothing at all
