Den långa tunneln tycks aldrig ta slut
Gatlyktorna är det enda som syns i mörkret
De små lamporna, ett intryck av dröm och ensamhet
En orealistisk målning syns i ögonen framför mig
Det ljusa vid väggen speglas i dina ögons tårar

En sista bild, en sista kyss, blir allt jag minns
Det sista vi gjorde, blir det sista vi nånsin gör
Att jag kunde älska, trodde jag aldrig för ett år sedan
Men nu ligger jag här redan, utan hopp i ett ändlöst lopp

Det finns inget mer jag kan göra för dig, vad jag än gör
Är det ett enda stort fel i dina ögon
Om jag kunde ändras, och om jag hade makten att förändra
Skulle det vara jag som menlöst låg där, inte du
Om jag kunde förändra, och om jag hade kraften att ändra
Skulle det vara jag som for iväg till ett drömmande land, inte du

Fortsätt älskling, över vattnet och vidare
Ja gå, jag vet du klarar allting nu
Var stark min vän och räds ej, ty jag vet vi möts igen
Fortsätt nu, så hittar jag min egen väg tillbaks

Jag lovade mig att inte gråta
Men jag sade aldrig jag själv var stark