Alla prylar som står i hyllan och samlar damm, glömda sedan länge.

Hur kommer det sig att man alltid vill ha alla saker man inte kan?

Materialistiskt nonsens, ytlig kärlek, enformig tristess.

Människorna som skrattar, trivs, älskar varandra och ser världen genom fyra ögon.

Allting ni sagt, allting ni gjort. Jag är lite avundsjuk.

Jag är lite arg, lite ledsen. Lite obenägen att förklara.