Remember me as a time of day

2013-11-13 | 12:26:07 | Kategori: Allmänt tuff | 0 kommentarer
En överväldigande känsla som sakta kryper sig in under huden, som en jättelik mask som är invirad i taggtråd och trycker sig defensivt in. Thåström - Men bara om min älskade väntar. Fantastisk cover på Nationalteaterns låt. Jag har förlorat förmågan att göra någonting vettigt alls. Spenderar alla mina vakna livsminuter med spel känns det som, rundat med lite mer spel. Sover skit, äter skit, mår skit emellanåt. Ibland är man jävligt peppad, men sedan vill man dö. Det går aggressivt upp och ned i ologiska perioder som vanligt. Men jag kan ju också sluta när jag vill... 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihÂg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0