Jag är så trött. Så trött på att alltid behöva tänka på andra, och vad som ska hända med någon annan. Om det är något dåligt, tar jag hellre det dåliga än att bemöta dess påverkan på andra. Jag, jag som inte ens hyser någon empati för andra människor om det inte rör mig och det inte frivilligt heller, jo jag ska behöva bära detta ansvar. Det är tungt i mitt rum. Det känns som att världen är på mina axlar, och jag drar den uppför ett berg. Men på andra sidan berget finns bara ett ändlöst stup. Falla falla falla. Men jag vill inte ha det. Jag orkar inte med den här förbaskade djävla skiten längre. Jag vill inte gå till skolan. Jag vill inte utbilda mig, när jag inte ens vill lära mig något av den skiten de tycker jag borde lära mig. Ett papper säger ingenting om en.

När andra gnäller tycker vi de ska hålla käften och skärpa sig, och sluta vara så jävla känsliga. Men när vi själv gnäller tycker vi inte det är fel. Människan saknar förmågan att förstå sig på en situation som de själva inte varit i. Men vem skyller på dem för det?

Efter fyra blonderingar fick jag någorlunda orange-blonda slingor i alla fall. Kontrast. Det var den jag sökte efter, så jag hittade den väl. Blött hår, så färgen kanske blir lite annorlunda sen, men inte så mycket. God natt, hoppas jag dör i sömnen. :D