Sitter här och lyssnar på ClearVeil - the dropping sky. Jag hatar det här. Kent försökte i alla fall pigga upp mig. Trots att jag stammade och inte visste vad jag skulle säga så lyckades han ändå förstå någorlunda om hur jag känner för det här med livet i den här staden. Även om jag bor här och har växt upp här, så känns det inte riktigt som hemma. Varför det är så skule jag vilja veta. Men jag har ingen lust att göra någonting. Inte ens saker som jag brukade tycka om vill jag göra längre. Allt. Suger.




TÄWÄ SÖTNÖT.<3