Nej nu ska vi ta lite tid och uppskatta fotografi. Det är inte alls så lätt som man tror, inte bara att klicka på en knapp med automatiska inställningar, inte om man vill fånga dem där riktigt speciella känslorna i alla fall. Jag måste börja ta tag i allt skit med ISO, bländare, slutartid och ljus blabla, så att jag kan börja ta bilder som faktiskt blir någorlunda som jag vill. Gaaaah. Aja.

 

Drunknar i skolarbeten men ändå är det inte nog för att få någonting gjort? Sitter och glor på Japanska och Koreanska drama serier om käääärlek istället. buuu. Gråta. Jag föredrar dock hur dem porträtterar kärlek i sådana serier, gentemot jänkerullar där allting är pang på. Personligen gillar jag inte det. MEN DEM ÄR SÅ SÖTA JAG VILL DÖ. Åååh som Hana Yori Dango, dem måste vara världens gulligaste tillsammans. Dem har sådan kemi helt enkelt. Ingen förstår säkert även om man sett serierna, men det är okey. Det är någonting jag värdesätter för mig själv.

Ah, inte för att någon undrar, men den här serier jag ser nu är den koreanska versionen som "Ikemen desu ne" var baserad på. Jag brukar föredra dem japanska versionerna, men inte i detta fall! Jag är chockad. haaah. PS. Dem spelade k-pop i skoaffären här i stan idag. K-JÄVLA-POP. Vad fan i helvete. Sluuuuta. Bli inte populääärt.