Mina fina djur lyfter alltid upp ens humör ♥ Om man ändå skulle ta tag och läsa klart Lost Souls. Har bara cirka hundra sidor kvar, blir väl en spännande upplösning. Har så många böcker jag vill läsa att jag är rädd att glömma bort dem eller att de skall försvinna innan jag samlat in deras alla ord... Vilket är extremt orealistiskt men ändå. Vet redan vad jag ska låna nästa gång. Måste leta efter Karin Boyes poesi, den är perfekt. Hon använder inte massa omskrivningar som man måste tyda och tolka, för det är jag värdelös på, utan hon skriver rakt på om lidande, ensamhet och misär. Jag har fortfarande tusen skoluppgifter att göra klart, och samtidigt vill jag ha tid att spela och samtidigt måla massa. Men tiden räcker aldrig till. Samtidigt som jag vill så mycket vill jag ändå ingenting alls. Alla lemmar är som nedgrävda stenar under havsbottnen, omöjliga att röra. En flyende tanke om förväntningar, innan de snabbt dör ut. Man ska aldrig någonsin förvänta sig något. Eller hoppas. Det leder bara till sorg, ilska och besvikelse; den där jävla besvikelsen.