Ja, mina oexisterande vänner, det går sådär med att återställa datorn till sin forna glans. Jag är inte helt värdelös på datorer, men jag är inte i närheten så bra som jag borde vara! Alltså är jag ändå halvt värdelös. Filerna syns, ja, men dem är ändå markerade som gömda. Jag förstår bara inte varfööör, allt är ett enda mysterium. Detta är ju lätt åtgärdat, jag gillar bara att se det som ett stort mysterium dundun... På agendan hittills återstår att fixa Last.fm och Photoshop CS5!

Den är är ju la fett med vintaaage. Den har sin charm, min gamla fina Pentax. En sådan där kamera med filmrullar som man måste framkalla ni vet, inte så vanligt numera. Kanske för att det är jobbigt att framkalla skit. Men den fungerar bra ändå...

Jag vet inte vilken av dessa jag ska köpa... Skillnaden är inte överdrivet stor, men det är saker jag bryr mig om. 6D är ju då 1-2 tusen dyrare, men har då märkbart bättre batteritid, bättre inställningsmöjligheter (såsom högre ISO-antal etc) och är vädertålig vilket inte 600D är. Det känns som att pengarna kan vara värt kameran faktiskt. Annars kan man möjligtvis ha en 600D med ett separat batterigrepp till, men det är bara en punkt som förbättras. Åh varför vill jag ha en dyrare kamera helt plötlisligt... :( Detta skulle vara en fråga, men har nu mer övertygat mig själv om att 6D'n är överlägsen.

Dåligt bloggande, ja. Men internet har legat nere större delen av dagen, och igår kom inte bilderna upp av någon anledning, så då struntade jag bara i det. Har prioriterat att hänga med Nathan Drake istället, känns mer värt. Men ah, här kommer lite diverse bilder ändå.

Djupa ord på min skola... Får inte igång mina externa hårddiskar. Dör nog om jag inte får igång dem alls. Har verkligen ALLT på dem, kommer bli så sjukt ledsen om allting försvinner. Ville bara säga det. Bloggar dåligt, som vanligt när inte min dator fungerar, det är bara då jag liksom har någon inspiration till inlägg som inte innehåller gnäll haha.

Lite upprörd. Lite ledsen. Vill att mitt finfina marsvin Snultri ska bli bra snart, saknar henne. :( Lägger upp några skumma bilder sedan, har ingenting att säga.

Överväldigande är människans egoism, strävan efter att ha allting perfekt själv trots att andra människor står i vägen. Men vad spelar dem för roll? Som den överdrivet konflikträdda människan jag är så skulle jag aldrig säga det rakt ut dock. Det är ganska mycket jag inte skulle säga rakt ut, för mitt eget välmående är inte prioriterat. Detta betyder inte att jag är okey med det, oftast leder det till undertryckt ilska som kommer ut på diverse självskadande eller dåliga sätt. Livet känns som en enda stor tjock dimma. Vissa skyltar lyser i mörkret, andra försöker dra en åt fel håll motvilligt och vissa leder en opartiskt fram. Känslan igår, idag och imorgon är arg. Och jag är så trött på att vara arg. Jag är ingen sten man kan trampa på och skjuta fram och tillbaks som man vill. Det fungerar bara om jag styr det själv, för ja, jag tar väldigt lätt illa upp. Och jag bryr mig inte om någon inte förstår det här, det är mest menat för mig själv ändå. Spelar ingen roll om ingen läser den här texten ens. Och är det så fel att man inte vill störa andra männiksor med saker, sådan är jag och intet annat. Pratar inte om någon annan person direkt heller, så ingen behöver ta illa upp. Istället kan alla ta illa upp! Nej då.

Här är lite gamla bilder, för jag är tamejfan fulare än vanligt just nu. Vill vara smaaaaaaaaaal. Försöker verkligen. Måste ändra till ingen läsk allt + mer motion. Och mindre maaat. Usch. Bilder ifrån 2006-2009 typ.

Firar in det nya året med Kent - Mannen i den vita hatten (16 år senare). Drick champagne tills ni stupar.