....meeen blir lite missnöjd. Har haft hemska mardrömmar, skyller på det. Det är väl lite sådär, sådär som det brukar. Men jag är hjärndöd och vill egentligen inte ens skriva något. Så jag vet inte, varannan vatten små barn.

Perfekta ögonbryyyyyn. Varför kan inte mina se ut såhär på riktigt. :c Så har jag ett ärr på ena sidan där det inte växer hår så det ser alltid smått sär ut om man inte fyller i. Hatar dig sim. Här är en annan sim som jag efteråt insåg var ganska lik min andra D:

Imorse när jag skulle sova lät det som något läskigt djur var döende utanför. Jag vet inte var det var. Säkert en katt som försöker trixa med mig. Inte första gången det är konstiga djur här dock... Förut gick det läskiga kor mitt i skogen. Mina föräldrar har upptäckt FaceTime på telefonen dessutom... Så sjukt fult det är, hahahah. Kul. Nu ska jag dricka kaffe, vara gotisk och lyssna på Tchaikovsky.

Funderar faktiskt på att skaffa en! Helt seriöst. :3

Mina bästa älsklingar.

För jag är så annorlunda som tar kort på blommor och bär... Jag är som en stereotypisk liten 13-åring som fått en kamera av pappa och tror att jag är speciell, fastän jag är kass. Men det är okey. För jag är inte 13. Och jag har betalat skiten helt själv. Dessutom är jag bara lam. MIN POÄNG ÄR? Jag vet inte. Jag måste spara lite till... finns ett objektiv jag måste haaaaa. [email protected]  

Har varit på Strömsholm och hälsat på djursjukhuset ett flertal gånger senaste tiden. En av gångerna då jag inte mådde lika dåligt tog jag med kameran och tog en del menlösa foton. Det var fullt av fina hästar i alla fall.

Jag vill sluta tänka, sluta inbilla mig en massa skit hela förbannade jävla tiden. Nu ska jag kolla på Torchwood igen, som för övrigt är sjukligt bra. Jag vill också jobba med utomjordingar. Eller ja, om jag ville någonting alls så skulle jag velat det. Sedan jag ska runda av med lite Poe och absinthe - för det är väl vad en gotisk stereotyp innehåller av någon anledning?

Mitt hjärta vissnar nog efter alla år av tomhet snart. Så är det när man är för ful och korkad för att ens tillåtas existera. Dessutom är jag världens tråkigaste människa. Det känns inte som om det egentligen är okey att bara tycka om att sitta hemma, glo och spela. Jag kan inte. Nej. Fånge i sitt eget sinne. Jag hatar det. Lidandets gränd. Låt mig vara fri.

Idag har jag börjat titta på en ny brittisk science-fiction serie, Torchwood. Efter sett klart Ikebukuro West Gate Park, som för övrigt var långt bortom förväntan på det att den var bättre, kände jag pressen att hitta en ny serie. Dessutom har efter väldigt lång väntan släppts en säsong två av Moyashimon, som är nästan den enda anime-serien jag sett på flera år.

Den rörde sig hela tiden så jag fick inga bättre bilder, men kanske är tillräckligt vet ej. Ska försöka lista ut vad det ens är för något.

Nu krymper Tomo-homo ifrån 800 till 700 pixlar i bredd. Har insett att min dator har absurd upplösning som troligtvis ingen annan någonstans i hela världen har har, därav ser allting mycket mindre ut än vad det normalt synes som. Detta är inte bara anledningen, utan faktum är att jag har velat förminska bredden ett bra tag men aldrig tagit tag i det. Jag är väl medveten om att det kommer se lite finurligt ut i arkivet och på inlägg med bilder som postats i 800px storlek. Men det är smällar man får ta, kommer se lite mer stilrent ut nu.

 

Uppdaterar ganska dåligt. Känt mig alldeles för opepp. Inte velat leva, inte velat lämna huset. Ångest. Ångest. Har du aldrig haft riktig ångest vet du inte hur det är. Ge mig några timmar, någon dag, så ska nog kunna tvinga fram något.

Det är sant, IQ och intelligens skall inte förvecklas med varandra. Däremot bevisar det ju att folk som faktiskt förlitar sig till IQ för deras "smarthet" är något retarderade sjävla, och troligen bör de snarligen avrättas. Möjligen sättas in på läger och omskolas utifall det finns chans till räddning.

Hemsk dag. Varit vaken sedan 8 och mått så dåligt. Förmiddagen var hemsk, trodde jag skulle spy och dö. ;___; För att försöka få mig själv att må bättre i all misär har jag spelat. Har spelat The Sims 3, Dreamfall, Skyrim och The Walking Dead. Det sistnämnda var ett spel jag var lite negativ emot när jag hörde talas om det, men kollade upp det och ändrade mig helt. Det är väldigt underhållande att spela dessutom, så bra. Jag ser fram emot de tre episoderna som ännu inte släppts. Jag tror dem släpper dem någon månad i taget eller hur det var.

Fyll ditt liv med Top Model och Robinson
Förgyll ditt liv med flott och träck och följa john
Det är för tungt för drönarn att va kreativ
Så sitt nu kvar och slösa bort ditt enda liv

Hälsokost, veganer, skvallermagasin
Vi har en plan, och lösningen blir väldigt fin
En sista show för alla er att titta på
En grand finale fraktad med B-52

Låt napalmen regna ner
Bränn ner hela världen
Låt den regna ner
All lycka på färden
Låt napalmen regna ner

Rovdjursprojekt, urbanisering, kass musik
Skall bytas ut mot tysta svarta brända lik
Ett sista regn och sedan är det färdiglekt
Vid eldens hav blir stekaren förevigt stekt

Låt napalmen regna ner
Bränn ner hela världen
Låt den regna ner
All lycka på färden
Låt napalmen regna ner

Natriumalumninat, polestyren, ett bombplan och bensin
Bensin!

Natriumalumninat, polestyren, ett bombplan och bensin
Bensin!

Ett bra recept för undergång
Som sörjer för att solbrännan blir fin

Låt napalmen regna ner
Bränn ner hela världen
Låt den regna ner
All lycka på färden
Låt napalmen regna ner

 

 

SE PÅ JORDENS UNDERVERK, INGEN PLATS DEN ANDRA LIK
RESER MAN I ETT FATTIGT LAND
JA DÅ KÄNNER MAN SIG SÅ RIK
SÅ VI TAR EN SVÄNG TILL ASIEN
HÄR BETER VI OSS SOM AS IGEN
HÄR HAR VI RÅD ATT BO PÅ LYXHOTELL

Lyssnar på Moi dix Mois nya skiva "Reprise". Den där cembalon! Så vacker, och man hör den tydligare än på tidigare versioner. Den enda nya låten "Je l'aime" är väldigt bra. Jag gillar att han förtydligar dem klassiska inslagen mer, men hoppas han börjar experimentera lite med det övriga nu. Det är behövligt. Review här.

Väcktes av ett samtal och strax därpå lastade jag bilen med marsvinen och åkte till Strömsholms Djursjukhus akutavdelning och där har i stort sett hela dagen spenderats. Suttit i väntrummet och väntat. Var även otroligt varmt både utanför och därinne, är äckligare än någonsin nu. I väntrummet kom en filur in. Jag sade till mor min att han var otroligt lik Anders Borg. Det var tydligen han. Kände mig lite smutsig sådär när han gått därifrån och jag insett att det var han på riktigt. Efter jag vet inte hur många timmar fick vi i alla fall träffa en veterinär, som bekräftade våra misstankar, min lilla älskling Snultri har lunginflammation. :( Nu måste hon genomlida en oral antibiotika-kur och så får vi se om hon blir bättre. Vad jag inte gillar är att det är 50/50 om dem blir bra överhuvudtaget. Så jag är inte ett dugg lugnare än när vi åkte in med henne egentligen. ååååh min pluttenutt.

 

 

Förra årets tanzaku handlade om att jag ville göra musik. I år är det lite större saker ändå. Men jag kanske tar några bilder och lägger upp istället. Men dem kommer någon dag. Är alltid och kommer nog alltid vara sjukt lat med att lägga över bilder ifrån kameran till datorn haha. Vill bara inte avslöja vad jag skrivit innan jag har kompatibla bilder till en sådan text. Så, mer om mitt tanabata firande kommer :)

Jag är inte mainstream och hänger i Tokyo inte. Shirakawa yeaaaah.

 

Ai-pon berättade för mig att det här är hans favoritband. Det visste jag inte, så därför var jag tvungen lyssna. Trodde det skulle vara hemskt dåligt, men jag gillar det ju till och med! Hahah. Den här låten var bra.

 

Yoshiatsu tycker inte om folk som får systemkameror ifrån pappas plånbok. Det gör att han känner sig lite naken. Han tycker alla borde ha det lika jobbigt som honom. Yoshiatsu tycker inte heller om att ingen av hans tanabata önskningar har slagit in. Trots att han försökt.

Nu lyssnar Yoshiatsu på sitt gamla band igen. Han gillar ganska hård musik ändå.

 

Varföööör föddes inte jag och såg ut som Yoshiatsu undrar jag då. Ska köpa en kroppslig säck att ha på mig. Även om det inte märks hatar jag att vara le woman väldigt ofta. Trivs inteeee.

Hoppas mina tuttar försvinner om jag går ned mer i vikt. :D

Absurda drömmar. Mardröm om tänder som tappade fästet och ramlade ut. Paniken som uppkom. Som tur var kom även en lättnad när man vaknade till och kände att alla tänder satt kvar. Drömde att Yoshiatsu, ifrån Crazy Shampoo, ramlade ned i vattnet och jag var tvungen rädda honom. Vad fan. Sedan gick vi hem till hans lägenhet med alla andra ifrån samma band. Lägenheten var mer som Aphuset på Arosfortet, om någon faktiskt minns hur den såg ut, fast med möbler. Sedan skulle vi flyga till Tokyo... Ja, den här drömmen blir bara mer och mer wapanese haha. Men på flygplanet (som var osynligt) hackade någon in sig på min telefon och tog bort alla bra låtar och lade in massa skit ifrån radion. Blev sur och hoppade av flygplanet med en fallskärm. Missade jag min medicin igår eller vad?

Japp, varenda gång. Både charmigt och intelektuellt.

 

Gårdagens väder samt min fula Harrington-jacka ifrån Lonsdale, som blivit så abnormt blekt av solen att den blivit lätt "fläckig". Riktigt fult faktiskt, ska nog bara köpa en ny i höst. Eller en billigare som inte är Lonsdale. Fattig chey. Gillar den ju annars. :(

För alla (läs: ingen) som gissade på tidigare inlägget, var det såklart The Hole jag menade. Sett filmen nu dock, och tuuuuur var det inte så lik som jag förväntade mig på informationen. Nu ska jag lyssna på lite SINCE1889, som var hårda och bra. Kunde blivit riktigt bra om dem inte splittrats för flera år sedan.

 

Jag som tyckte jag hade en bra idé för en gångsskull, så visar det sig att det finns en film som handlar om nästintill exakt samma sak... Det är så otroligt många likheter att jag överväger att skrota hela planeringen. Annars måste det vara exceptionellt bra utfört. Jag har heller aldrig sett filmen eller ens hört talas om den tidigare. Dock var jag ju medveten om att det inte var originellt; ingenting är det.

Nu vill skiiiiten inte ens ladda upp en enda bild eller visa arkivet, så motvilligt får detta bli ett bildlöst inlägg. På tal om bilder; så ska jag nu titta på den här omtalade filmen. Regisserad av ingen mindre än Joe Dante. Han har gjort finfina filmer. Om du vill gissa vilken film det är finns listan här. Påminner mig att jag mååååste se Masters of Horror. Så alltså är den utesluten. Lätt att lista ut. Ingen bryr sig? Nähä okey, trodde jag var en intressant person för en sekund men insåg sedan att jag gravt hade lurat mig själv.

 

JAG VILL SE DEATHGAZE LIVE. SÅ JÄÄÄÄVLA MYCKET. Mitt hjärta brister för att jag inte kan. neeeej.

Lyssnar på massa slumpmässiga soundtrack till skräckspel och tar in inspirationen. Fumlar med en ny berättelse som jag tänkt påbörja. Idéerna tills nu har alla varit halvdana och inga jag velat fortsätta på. Den ska handla om ett hål i marken utanför Sapporo. Fick en massa finfina idéer igår natt, när jag skulle sova... Jag har ju som sagt bunkrat upp med mig den stora samlingen med Lovecraft's alla berättelser, och hoppas dem ger mig underhållande läsning men också insikt i konsten att skriva skräck. Jag vill få fram rädsla genom mina skrivna ooord. Jag är lite glad att det märks att mitt ordförråd har förbättrats dessutom. Alla äldre saker jag skrivit har synnerligen haft en stor saknad på den punkten. Så ja, jag är inte bara en korpulent gris trots allt. Ganska synd att jag fortfarande inte besitter ägo av den allra första versionen av "Förorts Liv"; alltså en berättelse om en håla som blir invarderad utav infekterade hundar, dock viktigt att påpeka, är hundarna inte zombies. Fast, om vi nu återgår till den där första versionen, har jag ett kort utdrag tidigare publicerat på denna blogg, som jag härmed replikerar:

"Så fort Carro hade kommit in i ett gammalt hus barrikerade hon dörren efter sig. Det första hon gjorde var att låsa alla dörrar, stänga alla fönster och kolla genom huset. Det var ingen där i alla fall. Hon gick till ett fönster så att hon såg ut på grannens tomt och bredvid gatan. Hon såg alla tre springa iväg och antog att läget var under kontroll. Sedan vände hon sig om och där stod minsann en människa. Carro såg att den hade illröda ögon och tänkte springa mot andra dörren men där kom en till. De kom från alla håll och de var många. Var kom de ifrån? Carro hade ju kollat stället när hon kom och hon såg ingen eller ingenting då. Så, varför var just detta hus fullt med zombies? Och varför attackerade hundarna i dagsljus? Någon eller någonting ville hålla dem borta från det här huset. Eller så var det en ursäkt för att låta hundarna attackera i dagsljus. Carro hade inte tid att tänka på sånt när hon var omringad av zombies. Hon måste lista ut nåt. Hon vände sig om snabbt och öppnade fönstret och kastade sig ut. Hon landade på rygg på gräsmattan utanför. Hon reste sig upp och slog igen fönstret. Hon hoppade över staketet och ut på gatan igen. Hon sprang. Men sen märkte hon att gatan var tom. Hon stannade och flåsade. Hon tittade runt sig. Ingenting. Hennes tårar föll och mascaran rann. Hennes hjärta dunkade hårt och hennes tårar riktigt brände. Hon visste inte varför hon grät men, allt kändes så meningslöst. Hon började jogga tillbaka till bistron. Just då visste Carro, att de inte skulle klara sig."

Märk att detta skrev jag när jag gick i sjuan. Vilket var en livstid sedan. Öhm, runt 2005 typ? Tror jag. Tycker fortfarande att den här hade en relativt bra grundhistoria, men den utvecklades och ett flertal tillagda idéer uppkom och gjorde allting rörigt. Dessutom skriver man inte särskilt bra när man är så ung, utan erfarenhet. Jag skriver fortfarande inte överdrivet bra, det finns mycket plats för utveckling, mest inom beskrivningar av miljöer, människor och liknande. Bara nu insåg jag att det här blev en lång text som ingen kommer orka läsa, förutom mig själv om typ två år. Då kommer jag sitta och tänka att jag var dum i huvudet 2012, precis som jag tycker jag var extremt dum i huvudet för två år sedan nu.