En elegi för alla sorger den där hösten handla om

Måste verkligen köpa en ny datorstol, fan krampen i armen för det inte finns något armstöd alltså... Har spelat och varit tjock idag. Det första är bäst men det andra kan man klara sig utan. Fastän man är det varje dag. Hah burn mig själv. Har en fet utväxt och vet ej om jag kanske ska ta och färga den röd igen... Det var ju relativt coolt med rött ovan och svart nere förut, så vet ej om jag ska köra på det eller låta skiten vara svart bara. När det sitter på mig är chanserna att det ser hemskt ut stora i vilket fall.
Hade rött ovan här yey. Jag och Mojo the man på champagnefrukosten på studenten (svårt att gissa med tanke på mössorna och champagnen...) Vilka ytliga nonsensiella tankar som svävar, inte så att något av det gör skillnad. Håller mig ockuperad för att lindra livsångesten, men den finns alltid som en hammare och slår på huvudet ändå. Dödsångest. Livsångest. Dödsångest. Rädsla.



Om jag aldrig vaknar igen

ALLMÄNT
Namn: Ja den som vet den vet.
Piercingar: Nej
Tatueringar: Nej
Längd: 179cm
Skostorlek: 41 tööp
Hårfärg: Svart
Är du kär i någon: -
Önskar du att du bodde någon annanstans: Antar det
Tänker du på självmord: Ja
Tycker andra att du är attraktiv: Nej.
Vilket shampoo använder du: Har något suspekt franskt namn. Sacha Juan tror jag.
Vilken parfym använder du: Någon vaniljgrej som slutat säljas och tar snart slut. rip parfymis.
Vad är du rädd för: Allt.
Gillar du att tvätta: Kan det inte ;_;
Gillar du Berg-och-Dalbana: Jag ogillar grammatiken på den här frågan makabert. Jag gillar inte att åka de men jag tycker allting annat med dem är intressant konstigt nog.
SENASTE.
Film du hyrde: Var längesedan?
Film du köpte: Inte köpt film på länge nu.
Låten du lyssnade på: Apati - Lämna mig ifred
Låten du hade på hjärnan: Lifelover - Nästa gryning
Låten du laddade ner: Låtar med Apati
Personen du ringde: mor tror jag
TV program du tittade på: Dr.Phil, där en mor hatade sitt autistiska barn... blev arg.
Personen du tänkte på: -
Bok du läste: The Revolting Progeny
Personen du fick mail av: Spam troligtvis
Personen du fick brev av: Handikappcentrum
Personen du fick sms av: madre
Personen som sov i din säng: Det är bara jag där
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Julafton 2010.
FAVORIT.
Mat: Tyyp taaacos. Tror jag.
Låt: DEATHGAZE - goodbye my earth. Fast på senaste även Lifelover - Myspys
Sak att göra: Glömma
Sport: Gosa med mina marsvin 
Dryck: Kaffe
Kläder: En t-shirt.
Film: Attack the Block möjligtvis. Eller American History X. Evigt bra.
Bil: GTO?
ANTAL.
Gånger du varit kär: dunnoo
Gånger ditt hjärta brustit: 6731 per dag
Hjärtan brustit på grund av dej: 0
Ärr du har på kroppen: Massor

ÖVRIGT.

Vad har du gjort idag: Känt mig allmänt döende
Var det kul: Inte direkt, nej.
Hur tidigt stiger du upp: Helst inte alls
Gillar du att slåss: Absolut. Kan klå alla med mina gäddhäng.
Vad ska du göra ikväll: Fortsätta glo här och lyssna på deppmusik yees
Är du seriös: Ibland
Vad är du allergisk mot: Kokos och dekadens.
Var har du ont: Huvudet, magen, nacken, ryggen, hjärtat, levern, njuren, mjälten, etctettetc.
Använder du hårspray: Jaa
Kan du stå på händer: Nej, aldrig kunnat.
Favorit serie: Hana yori dango tror jag
 

MER ÖVRIGT.
Salt eller socker: Salt numera
Gillar du ketchup: Ja tyvärr
Är du glad nu: Nej
Var du glad igår: Ja, på dagen, sedan var det skit på kvällen.
Känner du någon som jobbar på sjukhus: Neeeh
Vad dansar du till: Inget kan få mig att dansa. (!!!)
Stockholm är: stressigt.
Göteborg är: mysigt.
Kan du sjunga: Ja, som en döende chiahua i målbrottet.
Mer värt än guld: mina grisar.<3
Spaghetti eller makaroner: Spaghetti
Ett land jag helst vill besöka: England
Ska bli skoj: att dö
Ska inte bli skoj: ensamhet och ångest
Sparar till: Playstation 4 och en soffa etc
Dagens dryck: kaffeeeee



FLICKR FAVORITER 18 NOVEMBER




Du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd

Banala jävla tankar som surrar omkring i meningslösheten. Försöker fylla den inre tomheten med materialism, som vi alla alltid gör, men det fyller bara i sprickorna temporärt. Under sprickorna finns håligheter som sträcker sig längre än synen möjligt kan. Det är inte så att någon bryr sig, och det är inte så att jag låter någon göra det heller. Men under skalen vill vi alla att någon ska se hur det egentligen är, och genuint säga att de tycker om en vad som än sker. Det är ett ohälsosamt tänk, för det innehar hopp. Hopp är vitriol. Arsenik. Död. "Jag förstår inte varför man bara inte säger att man inte mår bra om det är så". Jag förstår. Det är inte så att man förtjänar hjälp, så än mindre ber man om det. Inte så att det hjälper ändå. Om ingen vet är man mindre sårbar. Säger jag, och skriver all den här jävla skiten på en jävla blogg. Patetiskt. Raubtier - Dobermann. Världens finaste jävla kärlekslåt, den är inte konventionellt vacker och det uppskattas. Jag vet inte vad det är, det är någonting så fint med den. 
 
Sover du vakar jag, 
Min puls är dina hjärteslag, 
När du är vaken följer jag, 
Vid din sida både natt och dag
När jag är vaken är du allt jag ser, 
Och jag skall inte svika, inte falla ner
Det får aldrig någonsin ske, 
För världen är vår fiende

Vakthund, vakthund, jag är din vakthund
Alltid tätt intill med både hugg och slag
Vakthund, vakthund jag är din vakthund
Min heder är din trygghet, trohet är min lag
Du är trygg hos mig, jag är för alltid din
Och ingen djävul kommer någonsin röra vid ditt skinn
Varje ed är sann och de har svurits medan blodet rann
När jag bevisat vad jag kan
Din dobermann

Jag blir här till mitt bittra slut
Evig kärlek falnar aldrig ut
Ditt namn har etsats till mitt liv
En länk av stål som glöder, som är explosiv
Hur kan jag föreställa mig
Ett liv av tomhet, övergiven utan dig
Det är den största skräck jag har
Att du ej längre skulle stanna kvar

Vakthund, vakthund jag är din vakthund
Alltid rätt intill med både hugg och slag
Vakthund, vakthund, jag är din vakthund
Min heder är din trygghet, trohet är min lag

De satans jävlarna som vill ha dig
Ska få se rabiesattacker när de möter mig
Må fan ta frigjordhet åt helvete med din frihet
Jag är och förblir han
Din dobermann 
 

Det är ett ständigt upprepande, men jag känner verkligen att jag inte kan skriva längre. Jag har aldrig ansett att jag kunnat det, men då brukade ett naturligt flöde bara komma. Nu känns det som att jag står och fumlar på orden i ett mörkt rum. Ord var alltid varit min tröst. Läsa. Skriva. Jag hatar siffror. Har aldrig kunnat räkna, aldrig aldrig. Det går fan inte. Ska nog dö lite grann nu. 



Sometimes love is not enough and the road gets tough

I helgen har jag dygnat och nördat spel med min satanskompanjon och förra helgen var det skräckfilm med några finfina människor. Just nu glor jag på League of Legens World championship som redan avgjorts, men ändå. Är så inte redo för att studera imorgon heller. Uppdateringarna suger fortfarande ja, men att be om ursäkt är som att be om ursäkt till en vägg för att man inte varit där, den bryr sig inte haha. Bra jämförelse... eller inte... vet inte, hinner inte reflektera, mitt huvud bara surrar runt som vanligt. Jag ifrågasätter poängen, men att dra upp det i text är som att konstatera något som är alldeles för uppenbart för att ens behöva det. Lite Lana del Rey - Black beauty på det här då.



Remember me as a time of day

En överväldigande känsla som sakta kryper sig in under huden, som en jättelik mask som är invirad i taggtråd och trycker sig defensivt in. Thåström - Men bara om min älskade väntar. Fantastisk cover på Nationalteaterns låt. Jag har förlorat förmågan att göra någonting vettigt alls. Spenderar alla mina vakna livsminuter med spel känns det som, rundat med lite mer spel. Sover skit, äter skit, mår skit emellanåt. Ibland är man jävligt peppad, men sedan vill man dö. Det går aggressivt upp och ned i ologiska perioder som vanligt. Men jag kan ju också sluta när jag vill... 



Dem satans jävlarna som vill ha dig ska få sig rabiesattacker när dem möter mig

Så psykiskt trött



Kommer dö ensam




För att beskriva mitt katatoniska tillstånd.

Jag vet att katatonisk är att ta i för mycket utav fel sort, men det känns ändå relativt okey att förstärka poängen med hjälp av det. 



And tomorrow, who will come and put their hand over mine

En obekväm bänk och depressiv musik. Jag kan fan inte skriva längre, allting låter töntigt, ytligt, onödigt eller meningslöst. Jag menar, finns det något lika illa som övermod lär det vara överdriven uttryckning av självsympati. Det känns inte som ett bra ordval, men kommer inte på något annat. Igår låg jag i sängen tills två och ville dö, slutligen rullade jag ifrån sängen till soffan istället. Så jävla produktiv. Inte ens det kan jag lyckas med. Att gå upp dränerar energi ur en som ett nyrensat avlopp. Jag är inte ensam, men jag känner mig ensam. Jag tar hellre på mig ensamheten än att andra känner så, dlffffffdkkdkdkdks kan fnan inte skirva allt låter fan horribelt. NEJ. jävlahoratadittliv fnfjioefr



I felt like sleeping for five years but they wouldn’t let me.

Som om jag inte redan visste att jag är sämst, äckligast och fulast. Som om jag inte redan visste att allt är tomma ord och ingenting har någon jävla mening. Jag har relativt gett upp om att inte skriva annat än gnälligt jävla nonsens på den här idiotiska bloggen.



Vi kommer inte levande ur det här




GREYSCALE

Glömde förminska bilderna innan så då blir de ännu sämre kvalitet av blogg.se än om man gjort det. Menmen.



I did it my way