Det känns som att jag inte riktigt återhämtar mig bra ifrån denna förkylning, då jag känt mig sämre de två senaste dagarna igen. Så träppt i näsan att jag dööör, igen. hah.
Jag försökte göra en sim som inte var så lik alla mina andra menmen. Ska i alla fall starta en simblr och göra historier av dem. Mest med fokus på bilder tror jag. Krävs en hel del förberedning så jobbar vidare på det och återkommer. Kanske skriver om något roligare/svarar etc när jag har tid. Lite ont om den varan denna morgon.
Jag hade så ofantligt tråkigt en natt då jag ej kunde förmå mig att somna, att jag gjorde denna ofantligt ovärda ihopsättning utav meningslösa klipp som mestadels består utav ögon ändå. Istället för att lägga på en finfin visual kei låt så lade jag på något slags techno? Varfööör.
Jag är lite mindre sjuk än igår men blir nog ingen skola förens på onsdag, vilket faktiskt är lite jobbigt för jag känner mig väldigt rastlös? Sedan när gör jag det. pffft. Järnmalm.
Natten till lördag vaknade jag ett flertal gånger utav halsont, och har sedan dess bara blivit mer och mer förkyld. :( Så jag har spelat massa Tomb Raider och ska kanske försöka mig på att spela nya Sims, trots att det laggar ganska rejält på min dator.
DEATHGAZE släppte sin nya look (vad fan kallar man det ens i detta sammanhang?) och i samband med det släpptes även datumen till deras Europa-turné som sker i sommar. Jag har älskat det här bandet ända sedan 2006, och har köpt allt dem har släppt efter 2009 (hade ingen egen inkomst innan dess, men skall köpa allt de släppt tidigare med) och jag älskar dem så mycket. ♥ De flesta band lyssnar jag mer periodmässigt på, men de är dom ända jag aldrig inte vill lyssna på. Däremot försöker jag att lyssna på mycket annat emellanåt, för rädslan att lyssna sönder de finns ju ändå. SÅ efter delgett min historia kring detta finfina band (jag kan slå vad om att 0 personer läser detta, så hej jag i framtiden som kanske ser detta någon dag) så vill jag även meddela min extrema sorg att jag inte kommer se dem när de besöker Europa. Det kommer inte göra någon skillnad för bandet direkt, men för mig gör det ju det. åh.
"Omgiven av en upprepande dissonans, där alla tycks befinna sig i ett stadium av ultrarapid utanför min egna tillförslade bubbla. Konturerna av människor synes utsuddade, och väggarna kryper närmare inpå efter varje gång jag blinkar. Jag uppfattar rörelserna ifrån de omkring migs munnar i min ögonvrå, men allt som fångar intresset är de svävande tomma bokstäverna framför mig. Men ack, i samma stund mina ben förmår sig att fungera igen, kommer de stora fiskekrokarna kastandes emot mig! Huden separerar, som alla människor slutligen gör, och i hålet som lämnas kvar tränger de vassa uddarna in. De gräver sig in långt in i köttet, där de förankrar sig emot de mest vitala organen. Varje försök att dra sig loss resulterar i spillt blod och tårar. Jag är fast här. Viskningar i luften säger att elden kommer snart,
och det finns ingenting mer romantiskt än att lova någon annan sin evighet."
Jag har knappt kunnat sova under hela helgen, men annars har jag spelat och lekt med mami. ♥ Här är en orelaterad bild på la cuisine. Å som alla har väntat på det. Inte.
I gained an addiction to drink and depression. They are my, my only true friends, and I keep them with me 'til the very end
Kom på att jag aldrig lade upp bilder på min klass julpynt som vi gjorde i början av december. Övriga treor på skolan gör också detta, så Ljushallen är fin och mysig. Det må vara sent men nu har jag lagt upp de i alla fall.
The rain drops touched my fragile skin, like razors on silky sheets.
Decided had I, to finish all these lives, dreams impaired by the longing for death.
Calm arose the storm, brought down timber and pines. The milk teeth chewed into my inner, and left a permanent scar.
The sun shines ascending on waters surface. "No more Death shall kill me, No more Silence shall silence me! But more than that, No more Life shall I live!"
A red river containing chunks of their hearts, piecing themselves together, as the stream carries them on. It won't be long now, as they are yet to find home.
Här är en bild ifrån förrförra veckan. Jag har svikit mina skyldigheter och inte varit ute något idag, och nu är jag lite besviken på mig själv. Försökte jag inte bli frisk från det här, från dessa kontrollbehov, från denna ångest när man lämnar kontrollerade miljöer?Inte tillräckligt. Aldrig någonsin tillräckligt.
Ett eko som sträcker sig långt bortom tid och rum.
From childhood's hour I have not been As others were; I have not seen As others saw; I could not bring My passions from a common spring. From the same source I have not taken My sorrow; I could not awaken My heart to joy at the same tone; And all I loved, I loved alone. Then- in my childhood, in the dawn Of a most stormy life- was drawn From every depth of good and ill The mystery which binds me still: From the torrent, or the fountain, From the red cliff of the mountain, From the sun that round me rolled In its autumn tint of gold, From the lightning in the sky As it passed me flying by, From the thunder and the storm, And the cloud that took the form (When the rest of Heaven was blue) Of a demon in my view.
En spansk producerad film, fastän huvudkaraktärerna talar alla engelska. Historien revolverar runt tsunamin i Thailand, då de skall porträttera en turistfamilj som skall fira julen där då de drabbas utav vågen. Den är också den första film att ta tag i det här ämnet. Det är ingen Hollywood-produktion, men kunde lika gärna vara såpass blank som den är. Den börjar med att poängtera att den egentligen är baserad på en äkta berättelse, vilket är det enda folk bryr sig om numera. Familjen framställs ha ett perfekt liv där alla kommer enastående bra överens med varandra, sådär lagom pretentiöst. Det finns några element som stör mig. Det tar cirka en timme in i filmen innan man får se en thailändare, sjukhusmiljön är alldeles för lugn (vid en sådan förödelse hamnar nog alla i ännu värre panik), den är extremt förutsägbar (och något rasistisk? Vet ej om det var medvetet för att få en bredare publik i England och USA exempelvis) och den väcker inga känslor. Hörde en recension om denna på televisionen och han sade själv att många började snyfta av den i biosalonger och skådespelarinsatsen av barnet Lucas var enastående. Håller ej med på någon av punkterna. Det som gjorde mig mest berörd var det faktumet att en del thailändska statister var faktiska överlevare av den riktiga tsunamin. Jag tror nog säkerligen de försökte göra en bra rörande film och vissa skulle säkert uppskatta den, men jag gjorde inte det alls. Dock har jag i alla fall sett den nu.
Citadel (2012)
En irländsk film där vi möter Tommy, som fått stark agorafobi efter hans fru mördades av några småungdomar. Han börjar förföljas av zombieliknande barn, och dem vill ta hans dotter. Jag tycker skådespelarinsatserna var bra, särskilt av huvudkaraktären, han porträtterar torgskräck/panikångest bra. Vad jag inte gillar dock, är att den här filmen målar upp en negativ bild emot höghus. Det finns en underliggande tanke att det är höghusets fel att området blivit korrumperat utav slum, sopor och kriminalitet. Dessa höghus var även planerade för demolition när denna film spelades in (troligtvis därför de var just där), så filmskaparna kunde smutsa ned området ordentligt utan att det gjorde något. Det är inte en dålig film i sig dock, det är ju detta som nämnt innan, som är ett störande moment. Hade det ej varit så hade jag nog gillat filmen mycket. Karaktärerna är inte så många, men man lyckas ändå få ett någorlunda grepp på huvudkaraktären och det är lovande. Jag måste även påpeka att jag verkligen tilltalas av framsidan och hur den är redigerad på, finfint. Tummen upp.
Tower Block (2012) Brittish thriller även denna rörande ett höghus. När jag såg öppningsscenen kom det upp en bit text, och även denna (som tidigare film) hade en negativ ton emot höghusen. Förklarade att höghusen var en fortplantningsgrund för våld, kriminalitet och droger. Vilket är totalt absurt, en byggnad skapar inte våld. En byggnad skapar inte fattigdom. En byggnad skapar inte droger. (För att lägga in så rivs en hel del höghus i England tillfället eftersom de anses infesterade utav de fattiga; som nu körs bort för att göra plats för lyxiga nybyggen. Vad de inte verkar förstå är att fattigdom kommer inte utav en byggnad, och kommer heller inte att försvinna på grund av att de river denna.) Okey, det går sådär att hålla sig till ämnet. Förutom de tre första minuterna, eller kanske mindre, som består av ett intro, där höghuset ser så smutsigt ut som möjligt och fokus på våld, så tog den här en positiv vändning. Det dök inte upp mer tydligt tjat om hur dåligt det är med höghus, vilket var en lättnad. Historien handlar om att en dag kommer det en krypskytt och skjuter folk i huset genom fönstren, och dessa ska då försöka överleva och ta sig ut. En viss solidaritet uppstår mellan de överlevande och den var mer oförutsägbar än trott. Kanske för att Brittiska filmer är bättre än Amerikanska? Ja. Det finns vissa missar i logiken med krypskytten dock, men tänker inte gå in i detalj för mycket på honom. OCH JACK O'CONNELL. Han är fabulös i sin roll, som vanligt. Han är exceptionellt bra på att vara fjortisligist, därför han får en massa sådana roller (dock ej endast). I alla fall tycke jag faktiskt om filmen. Jag kommer nog definitivt se om den i framtiden.
Och ja, kära barn, det här var de tre filmerna jag tänkte rabbla om just nu. Återkommer senare med tonvis onödig text om mer filmer som ingen någonsin kommer läsa, bara för att jag vill. :)
Idag kollade jag mitt kort på biblioteket och hade förvånandsvärt ingen skuld kvar. Så passade då på att låna Glaskupan samt två poesiböcker, och skall denna gång ej försöka skaffa mig skuld på grund av försening. Dock är ju min skola belägen bredvid stadsbiblioteket så hoppas det skall gå smidigt. Minnet är ju som det är.
Marauding drops gazing over cracked pavements. Ascending darkness effortlessly remains untouched. The scent of reminiscence wobbling into my mind, when asphalt kissing rain on a burning summers day.
Sheltered underneath a swiftly mended wing, rays of eternity gently lands on naked skin. The world outside is burning, but you, you are saved now.
(Hej jag har börjat skriva dålig poesi nu också hahah. Vill även påpeka att jag är dålig n00b, tog en evighet att komma på rätt formuleringar och ordval som kändes korrekta och även är det bara två korta verser.)
Fin arkitektur ifrån Zagreb, byggda under kommunistiskt styre på den gamla goda tiden. ♥ Arkitekturen har degenererat sedan dess, och sakta förfallit. Tillfälligtvis har den stagnerat i avgrunden, enligt mig. Nutidens post-modernism är ingenting som faller mig i smaken och har aldrig gjort. Utvecklingarna som sker är fulla utav asymmetri och onödiga utfyllnader fulla med kolossala fönster. Däremot har jag accepterat nederlaget motvilligt, då det inte finns många som gilla de gråa höghusen mer än jag längre. JAG ÄR SÅ SPECIELL!!!!1111 (Det där sista var ironi för att förtydliga.)
Trellick Tower, London. Ett fint exemplar utav brutalismen.
Heygate Estate, London. VILA I FRID ♥(Kommer återkomma till den här haha. Besatt.)
Har skaffat en sådan där veckogrej till medicinen, med tanke på att jag successivt höjer den och tar inte jämnt hela tiden. På så vis kommer jag ihåg allting annat jag borde ta när det ligger med det jag måste ta. I mitt fall är det en bra idé. För min del har blogg.se legat totalt nere i flera dagar, har ej kunnat besöka någon blogg (inte ens min egen). Det är inte bristen i uppdatering som får mig att säga detta (ärligt talat är det inte jättemånga som trillar in här numera, än mindre som troligtvis bryr sig ett skit om mitt gnäll) utan behovet av att skriva av sig. Visserligen kan jag göra det på andra vägar, men det är inte i närheten lika tillfredställande. Vet ej varför, kanske för att man inte känner sig lika osynlig som när man skriver en privat dagbok? Jag har aldrig uppskattat det där med dagböcker. Försökte många gånger som mindre men misslyckades varje gång.
Här bjuder jag på en ful bild (som ändå var den minst fula av alla :0) plus en del Photoshop så jag ser respektabel ut. Vet inte vad fan som skedde med håret dock, texturen ser konstig ut på bilden. Måste varit någon effekt.
Ge mig hudtransplantation, stora läppar, mindre haka, smalare näsa, jämnare och smalare kinder, jämnare ögonlock, upplyfta ögonbryn, mindre linjer och smalare näsben.
Jag kan logga in och skriva inlägg, men jag kan inte se kommentarer, min egna blogg eller någon annans blogg som residerar på blogg.se just nu. Det är ganska irriterande och föder bara min irritation ytterligare.